publicerad: 2015
brädgång
bräd|gång
substantiv
~en ~ar • gång kring öppet däck på fartyg; till 1gång 2
| Singular | |
|---|---|
| en brädgång | obestämd form |
| en brädgångs | obestämd form genitiv |
| brädgången | bestämd form |
| brädgångens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| brädgångar | obestämd form |
| brädgångars | obestämd form genitiv |
| brädgångarna | bestämd form |
| brädgångarnas | bestämd form genitiv |


