publicerad: 2015
brätte
brätte
substantiv
~t ~n • utstående kant på hatt el. tallrik; uppåtböjd skidspets
Singular | |
---|---|
ett brätte | obestämd form |
ett brättes | obestämd form genitiv |
brättet | bestämd form |
brättets | bestämd form genitiv |
Plural | |
brätten | obestämd form |
brättens | obestämd form genitiv |
brättena | bestämd form |
brättenas | bestämd form genitiv |