publicerad: 2015
bröstarvinge
bröst|arv·inge
substantiv
~n ‑arvingar • avkomling
Singular | |
---|---|
en bröstarvinge | obestämd form |
en bröstarvinges | obestämd form genitiv |
bröstarvingen | bestämd form |
bröstarvingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bröstarvingar | obestämd form |
bröstarvingars | obestämd form genitiv |
bröstarvingarna | bestämd form |
bröstarvingarnas | bestämd form genitiv |