publicerad: 2015
bubbelgum
bubbel|gum
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men • ett tuggummi
Singular | |
---|---|
ett bubbelgum | obestämd form |
ett bubbelgums | obestämd form genitiv |
bubbelgummet | bestämd form |
bubbelgummets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bubbelgum | obestämd form |
bubbelgums | obestämd form genitiv |
bubbelgummen | bestämd form |
bubbelgummens | bestämd form genitiv |