SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

burkning

burk·­ning substantiv ~en ~ar • ⟨vard.⟩ till 1burka 1,2,3

Singular
en burkning	obestämd form
en burknings	obestämd form genitiv
burkningen	bestämd form
burkningens	bestämd form genitiv
Plural
burkningar	obestämd form
burkningars	obestämd form genitiv
burkningarna	bestämd form
burkningarnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  burkinier subst.
  burkinsk adj.
  burkinska subst.
  burklock subst.
  burkmat subst.
  burkning subst.
  burkräfta subst.
  burkskinka subst.
  burkvalla subst.
  burköl subst.
  burköppnare subst.

  Till   alla ordböcker