buskabuska
verb
~de ~t • utmärka med buskar el. ruskor: buska en väg; buska en vak| Finita former |
|---|
| buskar | presens aktiv |
| buskas | presens passiv |
| buskade | preteritum aktiv |
| buskades | preteritum passiv |
| buska | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att buska | infinitiv aktiv |
| att buskas | infinitiv passiv |
| har/hade buskat | supinum aktiv |
| har/hade buskats | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| buskande |
| Perfekt particip |
|---|
| en buskad + substantiv |
| ett buskat + substantiv |
| den/det/de buskade + substantiv |
buska ner
• ⟨vard.⟩ vända bort uppmärksamheten från, tona ner| Infinita former |
|---|
| att buska ner | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| nerbuskande |
| Perfekt particip |
|---|
| en nerbuskad + substantiv |
| ett nerbuskat + substantiv |
| den/det/de nerbuskade + substantiv |
