SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bångstyrighet
bång|­styr·­ig·­het substantiv ~en bångstyrig
Singular
en bångstyrighetobestämd form
en bångstyrighetsobestämd form genitiv
bångstyrighetenbestämd form
bångstyrighetensbestämd form genitiv