publicerad: 2015
bästis
bäst·is
[bäs´t‑]
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ bästa vän
Singular | |
---|---|
en bästis | obestämd form |
en bästis | obestämd form genitiv |
bästisen | bestämd form |
bästisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bästisar | obestämd form |
bästisars | obestämd form genitiv |
bästisarna | bestämd form |
bästisarnas | bestämd form genitiv |