publicerad: 2015
böla
böla
verb
~de ~t • om tjur e.d.: frambringa ett kraftigt läte; om person: gråta
| Finita former | |
|---|---|
| bölar | presens aktiv |
| bölas | presens passiv |
| bölade | preteritum aktiv |
| bölades | preteritum passiv |
| böla | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att böla | infinitiv aktiv |
| att bölas | infinitiv passiv |
| har/hade bölat | supinum aktiv |
| har/hade bölats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| bölande | |


