publicerad: 2015
chefsöverläkare
chefs|över·läk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑överläkarna chef överläkare
Singular | |
---|---|
en chefsöverläkare | obestämd form |
en chefsöverläkares | obestämd form genitiv |
chefsöverläkaren | bestämd form |
chefsöverläkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
chefsöverläkare | obestämd form |
chefsöverläkares | obestämd form genitiv |
chefsöverläkarna | bestämd form |
chefsöverläkarnas | bestämd form genitiv |