publicerad: 2015
courtage
court·age
[korta´∫]
N kurt·age
[kurta´∫]
substantiv
~t [‑et] • mäklararvodeSingular | |
---|---|
ett courtage | obestämd form |
ett courtages | obestämd form genitiv |
courtaget | bestämd form |
courtagets | bestämd form genitiv |