publicerad: 2015
dativ
dat·iv
substantiv
~en ~er • ⟨språkv.⟩ ett kasus som betecknar den som ngt ges åt i vissa språk, t.ex. tyska
Singular | |
---|---|
en dativ | obestämd form |
en dativs | obestämd form genitiv |
dativen | bestämd form |
dativens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dativer | obestämd form |
dativers | obestämd form genitiv |
dativerna | bestämd form |
dativernas | bestämd form genitiv |