publicerad: 2015
desperation
de·sper·at·ion
substantiv
~en ~er • desperat tillstånd
Singular | |
---|---|
en desperation | obestämd form |
en desperations | obestämd form genitiv |
desperationen | bestämd form |
desperationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
desperationer | obestämd form |
desperationers | obestämd form genitiv |
desperationerna | bestämd form |
desperationernas | bestämd form genitiv |