publicerad: 2015
detonator
de·ton·at·or
[‑a`t‑]
substantiv
~n ~er [‑o´r‑] • tändsats
Singular | |
---|---|
en detonator | obestämd form |
en detonators | obestämd form genitiv |
detonatorn | bestämd form |
detonatorns | bestämd form genitiv |
Plural | |
detonatorer | obestämd form |
detonatorers | obestämd form genitiv |
detonatorerna | bestämd form |
detonatorernas | bestämd form genitiv |