publicerad: 2015
differentiering
dif·fer·enti·er·ing
substantiv
~en ~ar differentiera
Singular | |
---|---|
en differentiering | obestämd form |
en differentierings | obestämd form genitiv |
differentieringen | bestämd form |
differentieringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
differentieringar | obestämd form |
differentieringars | obestämd form genitiv |
differentieringarna | bestämd form |
differentieringarnas | bestämd form genitiv |