publicerad: 2015
diplomering
dipl·om·er·ing
substantiv
~en ~ar diplomera
Singular | |
---|---|
en diplomering | obestämd form |
en diplomerings | obestämd form genitiv |
diplomeringen | bestämd form |
diplomeringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
diplomeringar | obestämd form |
diplomeringars | obestämd form genitiv |
diplomeringarna | bestämd form |
diplomeringarnas | bestämd form genitiv |