publicerad: 2015
dodekaeder
dodeka·eder
[‑e´der]
substantiv
~n dodekaedrar • polyeder med tolv begränsningsytor
Singular | |
---|---|
en dodekaeder | obestämd form |
en dodekaeders | obestämd form genitiv |
dodekaedern | bestämd form |
dodekaederns | bestämd form genitiv |
Plural | |
dodekaedrar | obestämd form |
dodekaedrars | obestämd form genitiv |
dodekaedrarna | bestämd form |
dodekaedrarnas | bestämd form genitiv |