publicerad: 2015
dopningsbrott
dop·nings|brott
hellre än dop·ing|brott
substantiv
~et; pl. ~ dopning brott 1
Singular | |
---|---|
ett dopningsbrott (ett dopingbrott) | obestämd form |
ett dopningsbrotts (ett dopingbrotts) | obestämd form genitiv |
dopningsbrottet (dopingbrottet) | bestämd form |
dopningsbrottets (dopingbrottets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
dopningsbrott (dopingbrott) | obestämd form |
dopningsbrotts (dopingbrotts) | obestämd form genitiv |
dopningsbrotten (dopingbrotten) | bestämd form |
dopningsbrottens (dopingbrottens) | bestämd form genitiv |