publicerad: 2015
dubbelspelare
dubbel|spel·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑spelarna • till 2dubbel spela
Singular | |
---|---|
en dubbelspelare | obestämd form |
en dubbelspelares | obestämd form genitiv |
dubbelspelaren | bestämd form |
dubbelspelarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dubbelspelare | obestämd form |
dubbelspelares | obestämd form genitiv |
dubbelspelarna | bestämd form |
dubbelspelarnas | bestämd form genitiv |