publicerad: 2015
dundersuccé
dunder|succé
substantiv
~n ~er • ⟨vard.⟩ dunder 2 succé
Singular | |
---|---|
en dundersuccé | obestämd form |
en dundersuccés | obestämd form genitiv |
dundersuccén | bestämd form |
dundersuccéns | bestämd form genitiv |
Plural | |
dundersuccéer | obestämd form |
dundersuccéers | obestämd form genitiv |
dundersuccéerna | bestämd form |
dundersuccéernas | bestämd form genitiv |