publicerad: 2015
dynamitgubbe
dyn·am·it|gubbe
substantiv
~n ‑gubbar • dynamitpatron
Singular | |
---|---|
en dynamitgubbe | obestämd form |
en dynamitgubbes | obestämd form genitiv |
dynamitgubben | bestämd form |
dynamitgubbens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dynamitgubbar | obestämd form |
dynamitgubbars | obestämd form genitiv |
dynamitgubbarna | bestämd form |
dynamitgubbarnas | bestämd form genitiv |