publicerad: 2015
efterkomma
efter|komma
verb
‑kom, ‑kommit, ‑kommen ‑kommet ‑komna, pres. ‑kommer, imper. ‑kom • efterkomma en befallning lyda
| Finita former | |
|---|---|
| efterkommer | presens aktiv |
| efterkoms (efterkommes) | presens passiv |
| efterkom | preteritum aktiv |
| efterkoms | preteritum passiv |
| efterkom | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att efterkomma | infinitiv aktiv |
| att efterkommas | infinitiv passiv |
| har/hade efterkommit | supinum aktiv |
| har/hade efterkommits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| efterkommande | |
| Perfekt particip | |
| en efterkommen + substantiv | |
| ett efterkommet + substantiv | |
| den/det/de efterkomna + substantiv | |


