publicerad: 2015
elektronmusiker
elektr·on|mus·ik·er
substantiv
~n; pl. ~ elektronmusik
Singular | |
---|---|
en elektronmusiker | obestämd form |
en elektronmusikers | obestämd form genitiv |
elektronmusikern | bestämd form |
elektronmusikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
elektronmusiker | obestämd form |
elektronmusikers | obestämd form genitiv |
elektronmusikerna | bestämd form |
elektronmusikernas | bestämd form genitiv |