publicerad: 2015
elevationsvinkel
e·lev·at·ions|vinkel
substantiv
~n ‑vinklar • till elevation 1 vinkel 1
Singular | |
---|---|
en elevationsvinkel | obestämd form |
en elevationsvinkels | obestämd form genitiv |
elevationsvinkeln | bestämd form |
elevationsvinkelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
elevationsvinklar | obestämd form |
elevationsvinklars | obestämd form genitiv |
elevationsvinklarna | bestämd form |
elevationsvinklarnas | bestämd form genitiv |