publicerad: 2015
exekutiv
1exekut·iv
[‑i´v el. ek´sekut‑]
adjektiv
~t ~a • verkställande; som äger rum som verkställighet av dom
Positiv | |
---|---|
en exekutiv + substantiv | |
ett exekutivt + substantiv | |
den/det/de exekutiva + substantiv | |
den exekutive + maskulint substantiv |
2exekut·iv
[‑i´v]
substantiv
~en ~er • verkställande makt
Singular | |
---|---|
en exekutiv | obestämd form |
en exekutivs | obestämd form genitiv |
exekutiven | bestämd form |
exekutivens | bestämd form genitiv |
Plural | |
exekutiver | obestämd form |
exekutivers | obestämd form genitiv |
exekutiverna | bestämd form |
exekutivernas | bestämd form genitiv |