publicerad: 2015
fackordförande
fack|ord·för·ande
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ~na • till fack 2 ordförande
Singular | |
---|---|
en fackordförande | obestämd form |
en fackordförandes | obestämd form genitiv |
fackordföranden | bestämd form |
fackordförandens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fackordförande | obestämd form |
fackordförandes | obestämd form genitiv |
fackordförandena | bestämd form |
fackordförandenas | bestämd form genitiv |