publicerad: 2015
fickur
fick|ur
substantiv
~et; pl. ~ ficka 2ur
Singular | |
---|---|
ett fickur | obestämd form |
ett fickurs | obestämd form genitiv |
fickuret | bestämd form |
fickurets | bestämd form genitiv |
Plural | |
fickur | obestämd form |
fickurs | obestämd form genitiv |
fickuren | bestämd form |
fickurens | bestämd form genitiv |