publicerad: 2015
figurin
fig·ur·in
[‑i´n]
substantiv
~en ~er • liten människo- el. djurfigur
Singular | |
---|---|
en figurin | obestämd form |
en figurins | obestämd form genitiv |
figurinen | bestämd form |
figurinens | bestämd form genitiv |
Plural | |
figuriner | obestämd form |
figuriners | obestämd form genitiv |
figurinerna | bestämd form |
figurinernas | bestämd form genitiv |