publicerad: 2015
fika
1fika
substantiv
~t el. ~n; pl. fikor • ⟨vard.⟩ kaffe el. te med tilltugg – Alla sammansättn. med fika- hör till 1fika.
Singular | |
---|---|
ett fika (en fika) | obestämd form |
ett fikas (en fikas) | obestämd form genitiv |
fikat (fikan) | bestämd form |
fikats (fikans) | bestämd form genitiv |
Plural | |
fikor | obestämd form |
fikors | obestämd form genitiv |
fikorna | bestämd form |
fikornas | bestämd form genitiv |
2fika
verb
~de ~t 1 ⟨vard.⟩ dricka kaffe el. te2 fika efter ngt ivrigt trakta efter ngt
Finita former | |
---|---|
fikar | presens aktiv |
fikas | presens passiv |
fikade | preteritum aktiv |
fikades | preteritum passiv |
fika | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att fika | infinitiv aktiv |
att fikas | infinitiv passiv |
har/hade fikat | supinum aktiv |
har/hade fikats | supinum passiv |
Presens particip | |
fikande |