publicerad: 2015
finsmakare
fin|smak·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑smakarna • person som är kräsen i sin smak; till smak 3
| Singular | |
|---|---|
| en finsmakare | obestämd form |
| en finsmakares | obestämd form genitiv |
| finsmakaren | bestämd form |
| finsmakarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| finsmakare | obestämd form |
| finsmakares | obestämd form genitiv |
| finsmakarna | bestämd form |
| finsmakarnas | bestämd form genitiv |


