fjuttafjutta
verb
~de ~t 1 slå ett löst slag el. en lös spark2 ⟨vard.⟩ sätta eld på| Finita former |
|---|
| fjuttar | presens aktiv |
| fjuttas | presens passiv |
| fjuttade | preteritum aktiv |
| fjuttades | preteritum passiv |
| fjutta | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att fjutta | infinitiv aktiv |
| att fjuttas | infinitiv passiv |
| har/hade fjuttat | supinum aktiv |
| har/hade fjuttats | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| fjuttande |
fjutta på
• sätta eld på| Infinita former |
|---|
| att fjutta på | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| påfjuttande |
