publicerad: 2015
flintis
2flint·is
[flin´t‑]
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ flintskallig person
Singular | |
---|---|
en flintis | obestämd form |
en flintis | obestämd form genitiv |
flintisen | bestämd form |
flintisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
flintisar | obestämd form |
flintisars | obestämd form genitiv |
flintisarna | bestämd form |
flintisarnas | bestämd form genitiv |