SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
folka
folka [fål`ka] verb ~de ~t tills. med sig:
Finita former
folkarpresens aktiv
folkadepreteritum aktiv
folkaimperativ aktiv
Infinita former
att folkainfinitiv aktiv
har/hade folkatsupinum aktiv
Presens particip
folkande
folka sig ⟨vard.⟩ om ung person: bli hyfsad, arta sig
Ordform(er)folka sig