publicerad: 2015
forskningspolitiker
forsk·nings|pol·it·ik·er
substantiv
~n; pl. ~ forskningspolitik
Singular | |
---|---|
en forskningspolitiker | obestämd form |
en forskningspolitikers | obestämd form genitiv |
forskningspolitikern | bestämd form |
forskningspolitikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
forskningspolitiker | obestämd form |
forskningspolitikers | obestämd form genitiv |
forskningspolitikerna | bestämd form |
forskningspolitikernas | bestämd form genitiv |
SAOL
Alfabetisk lista