SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
fortunaspel
fortuna|­spel substantiv ~et; pl. ~ till spel 2 fortuna
Singular
ett fortunaspelobestämd form
ett fortunaspelsobestämd form genitiv
fortunaspeletbestämd form
fortunaspeletsbestämd form genitiv
Plural
fortunaspelobestämd form
fortunaspelsobestämd form genitiv
fortunaspelenbestämd form
fortunaspelensbestämd form genitiv