publicerad: 2015
framkomma
fram|komma
verb
‑kom, ‑kommit, ‑kommen ‑kommet ‑komna, pres. ‑kommer • framföras: flera nya idéer har framkommit el. kommit fram
| Finita former | |
|---|---|
| framkommer | presens aktiv |
| framkom | preteritum aktiv |
| framkom | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att framkomma | infinitiv aktiv |
| har/hade framkommit | supinum aktiv |
| Presens particip | |
| framkommande | |
| Perfekt particip | |
| en framkommen + substantiv | |
| ett framkommet + substantiv | |
| den/det/de framkomna + substantiv | |


