publicerad: 2015
framlägga
fram|lägga
verb
‑lade, ‑lagt, ‑lagd n. ‑lagt, pres. ‑lägger • framlägga el. vanl. lägga fram ett förslag
| Finita former | |
|---|---|
| framlägger | presens aktiv |
| framläggs (framlägges) | presens passiv |
| framlade | preteritum aktiv |
| framlades | preteritum passiv |
| framlägg | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att framlägga | infinitiv aktiv |
| att framläggas | infinitiv passiv |
| har/hade framlagt | supinum aktiv |
| har/hade framlagts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| framläggande | |
| Perfekt particip | |
| en framlagd + substantiv | |
| ett framlagt + substantiv | |
| den/det/de framlagda + substantiv | |


