publicerad: 2015
framtvinga
fram|tvinga
verb
~de ~t • framtvinga el. tvinga fram en bekännelse
Finita former | |
---|---|
framtvingar | presens aktiv |
framtvingas | presens passiv |
framtvingade | preteritum aktiv |
framtvingades | preteritum passiv |
framtvinga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att framtvinga | infinitiv aktiv |
att framtvingas | infinitiv passiv |
har/hade framtvingat | supinum aktiv |
har/hade framtvingats | supinum passiv |
Presens particip | |
framtvingande | |
Perfekt particip | |
en framtvingad + substantiv | |
ett framtvingat + substantiv | |
den/det/de framtvingade + substantiv |