publicerad: 2015
frankering
frank·er·ing
substantiv
~en ~ar frankera
Singular | |
---|---|
en frankering | obestämd form |
en frankerings | obestämd form genitiv |
frankeringen | bestämd form |
frankeringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
frankeringar | obestämd form |
frankeringars | obestämd form genitiv |
frankeringarna | bestämd form |
frankeringarnas | bestämd form genitiv |