publicerad: 2015
friande
fri·ande
substantiv
~t ~n • särsk. till fria 2
Singular | |
---|---|
ett friande | obestämd form |
ett friandes | obestämd form genitiv |
friandet | bestämd form |
friandets | bestämd form genitiv |
Plural | |
frianden | obestämd form |
friandens | obestämd form genitiv |
friandena | bestämd form |
friandenas | bestämd form genitiv |