publicerad: 2015
frispelning
fri|spel·ning
substantiv
~en ~ar frispela
Singular | |
---|---|
en frispelning | obestämd form |
en frispelnings | obestämd form genitiv |
frispelningen | bestämd form |
frispelningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
frispelningar | obestämd form |
frispelningars | obestämd form genitiv |
frispelningarna | bestämd form |
frispelningarnas | bestämd form genitiv |