publicerad: 2015
frågepronomen
fråge|pro·nom·en
substantiv
~et; pl. ~ el. ‑pronomina, best. pl. ~en el. ‑pronomina • t.ex. vem, vilken
Singular | |
---|---|
ett frågepronomen | obestämd form |
ett frågepronomens | obestämd form genitiv |
frågepronomenet | bestämd form |
frågepronomenets | bestämd form genitiv |
Plural | |
frågepronomen (frågepronomina) | obestämd form |
frågepronomens (frågepronominas) | obestämd form genitiv |
frågepronomenen (frågepronomina) | bestämd form |
frågepronomenens (frågepronominas) | bestämd form genitiv |