publicerad: 2015
fullpoängare
full|poäng·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑poängarna • t.ex. vid skytte
Singular | |
---|---|
en fullpoängare | obestämd form |
en fullpoängares | obestämd form genitiv |
fullpoängaren | bestämd form |
fullpoängarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fullpoängare | obestämd form |
fullpoängares | obestämd form genitiv |
fullpoängarna | bestämd form |
fullpoängarnas | bestämd form genitiv |