publicerad: 2015
furunkel
fur·unkel
[‑uŋ´kel]
substantiv
~n furunklar • mindre böld
Singular | |
---|---|
en furunkel | obestämd form |
en furunkels | obestämd form genitiv |
furunkeln | bestämd form |
furunkelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
furunklar | obestämd form |
furunklars | obestämd form genitiv |
furunklarna | bestämd form |
furunklarnas | bestämd form genitiv |