publicerad: 2015
fyr
1fyr
substantiv
~en ~ar 1 hög byggnad med ljuskälla till ledning för sjö- el. luftfart2 ⟨vard.⟩ eld; skjutande: få fyr i brasan; ge fyr3 pojke el. man: en glad fyr
Singular | |
---|---|
en fyr | obestämd form |
en fyrs | obestämd form genitiv |
fyren | bestämd form |
fyrens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fyrar | obestämd form |
fyrars | obestämd form genitiv |
fyrarna | bestämd form |
fyrarnas | bestämd form genitiv |
2fyr
oböjligt substantiv
• ⟨vard.⟩ spratt, upptåg: ha något fyr för sig
Singular | |
---|---|
ett fyr | obestämd form |