publicerad: 2015
fyra
1fyra
räkneord
• talet 4 – I sammansättn. fyra-, fyr-; de flesta sådana sammansättn. hör till 1fyra.
Ordform(er) | |
---|---|
fyra | grundform |
fyras | genitiv |
2fyra
substantiv
~n fyror • siffran 4; nummer 4 i ordningen: han blev fyra i tävlingen
Singular | |
---|---|
en fyra | obestämd form |
en fyras | obestämd form genitiv |
fyran | bestämd form |
fyrans | bestämd form genitiv |
Plural | |
fyror | obestämd form |
fyrors | obestämd form genitiv |
fyrorna | bestämd form |
fyrornas | bestämd form genitiv |