publicerad: 2015
fyrtioendel
fyr·tio·en|del
el. vard. fyr·ti·en|del
[‑en`‑]
substantiv
~en ~ar fyrtioen del
Singular | |
---|---|
en fyrtioendel (en fyrtiendel) | obestämd form |
en fyrtioendels (en fyrtiendels) | obestämd form genitiv |
fyrtioendelen (fyrtiendelen) | bestämd form |
fyrtioendelens (fyrtiendelens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
fyrtioendelar (fyrtiendelar) | obestämd form |
fyrtioendelars (fyrtiendelars) | obestämd form genitiv |
fyrtioendelarna (fyrtiendelarna) | bestämd form |
fyrtioendelarnas (fyrtiendelarnas) | bestämd form genitiv |