publicerad: 2015
fånga
1fånga
oböjligt substantiv
• ta ngn till fånga; ta sitt förnuft till fånga bli förnuftig
Ordform(er) | |
---|---|
fånga |
2fånga
verb
~de ~t • ta fast; gripa
Finita former | |
---|---|
fångar | presens aktiv |
fångas | presens passiv |
fångade | preteritum aktiv |
fångades | preteritum passiv |
fånga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att fånga | infinitiv aktiv |
att fångas | infinitiv passiv |
har/hade fångat | supinum aktiv |
har/hade fångats | supinum passiv |
Presens particip | |
fångande | |
Perfekt particip | |
en fångad + substantiv | |
ett fångat + substantiv | |
den/det/de fångade + substantiv |
fånga in
• fånga in el. infånga ngnInfinita former att fånga in infinitiv aktiv Presens particip infångande Perfekt particip en infångad + substantiv ett infångat + substantiv den/det/de infångade + substantiv
fånga upp
• lyckas uppfatta: han fångade upp el. uppfångade en glimt av händelsenInfinita former att fånga upp infinitiv aktiv Presens particip uppfångande Perfekt particip en uppfångad + substantiv ett uppfångat + substantiv den/det/de uppfångade + substantiv