publicerad: 2015
fångesman
fång·es|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • person som ngt förvärvats från; till 1fång 2
Singular | |
---|---|
en fångesman | obestämd form |
en fångesmans | obestämd form genitiv |
fångesmannen | bestämd form |
fångesmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fångesmän | obestämd form |
fångesmäns | obestämd form genitiv |
fångesmännen | bestämd form |
fångesmännens | bestämd form genitiv |