publicerad: 2015
förarintyg
för·ar|in·tyg
substantiv
~et; pl. ~ förare intyg
Singular | |
---|---|
ett förarintyg | obestämd form |
ett förarintygs | obestämd form genitiv |
förarintyget | bestämd form |
förarintygets | bestämd form genitiv |
Plural | |
förarintyg | obestämd form |
förarintygs | obestämd form genitiv |
förarintygen | bestämd form |
förarintygens | bestämd form genitiv |